Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken

Timber yield responses and environmental effects following plugging of forest ditches

Stenberg, Jenny (2006) Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken. Dept. of Silviculture, SLU. Examensarbeten / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel vol. 2006:4.

Full text available as:

PDF 1816 Kb

Abstract

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Under sommaren 2004 inventerades ett 100 ha stort område (66°N 20°Ö). Inom området loka-liserades 46 diken. Genom inventeringen utvärderades dikenas status vad gällde vattenled-ningsförmåga och vilken inverkan de idag har på skogsproduktionen i området. Potentiella naturvärden och den av dikena påverkade skogens status kontrollerades. Inventeringen utför-des efter ett fältprotokoll som utformats av Sveaskog och WWF. Dikenas djup och bredd samt vattendjup mättes. Närmiljön kring dikena kontrollerades genom att på cirkelformade prov-ytor, med radien 5,64 m, mäta trädens diameter, höjd och ålder. På varje provyta togs grund-yta och antalet stammar räknades. Markvegetation samt jordtyp kontrollerades. Om särskilda naturvärden upptäcktes kring diket noterades dessa. Avgörande faktorer vid beslutstagande om diket skulle läggas igen eller inte var naturvårdsnytta kontra skogsproduktion. Dikets nyt-ta för skogsproduktionen, baserad på dikets vattendränerande förmåga och dess placering i området, vägdes mot den naturvårdsnytta, baserad på hur närmiljön skulle påverkas av en höjning av grundvattennivån vid en igenläggning av diket.

De områden som kan få störst naturvårdsnytta av en igenläggning var områden med äldre granskog, stort lövinslag, öppen myr eller där diken mynnade ut i naturliga vattendrag. Igen-läggning rekommenderades inte där den kunde befaras skada vägar eller ha starkt negativa konsekvenser för skogsbruket. Totalt förslogs 15 diken för igenläggning.

Igenläggningen utföres enklast med skotare i samband med andra skogsskötselingrepp i när-heten, alternativt kan en mindre grävmaskin användas. Men p.g.a markens dåliga bärighet i området bör dikena läggas igen manuellt. Med en dikespropp tillverkad av sämre massaved och organiskt material täpper man till diket på en eller flera punkter. Restaureringsåtgärderna som föreslagits för området kommer totalt att kosta ca 20 000 kr. Efter igenläggning av före-slagna diken kommer grundvattennivåerna inom delområden att stiga. Detta gynnar vissa ty-per av våtmarksberoende flora och fauna. Även vattendrag i närheten kan påverkas positivt då den urlakning av ämnen från våtmarken som fortfarande pågår kommer att avta.