Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Nordqvist, Maria (2006) Träckvärdering som metod för att bedöma våmfunktion och foderutnyttjande hos mjölkkor. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Studentarbete_59.pdf

Download (1MB) | Preview

Abstract

För att öka förutsättningarna för en väl fungerande foderstat för nötkreatur behöver foderstatens koncentration och smältbarhet av NDF kompletteras med mått för fysiskt effektiv fiber. Fysiskt effektiv fiber är den del av fodret som stimulerar kon till tuggning. Brist på fysiskt effektiv fiber i foderstaten medför att korna inte idisslar i den utsträckning som behövs för att den buffrande saliven skall kunna utjämna de pH-svängningar som uppstår vid syraproduktion under fodrets förjäsning i våmmen. Foderstaten bör planeras så att stora pH-svängningar i våmmen undviks. Fiberförjäsning i våmmen tar längre tid än förjäsning av stärkelse, vilket jämnar ut syraproduktionen och därmed pH svängningarna i våmmen. När konsumtionen av fysiskt effektiv fiber är otillräcklig, ökar antalet långa partiklar i träcken. Många långa partiklar i träcken betyder att våmmen fungerar dåligt, kon mår dåligt, och mjölkproduktionen försämras. Symptom uppstår av lindrig art, som störningar i våmförjäsningen, till svår acidos som kan vara dödlig. Ingen skarp gräns existerar mellan partikar som kan och som inte kan lämna våmmen men mindre än 5 % av partiklar som passerar ut ur våmmen återhålls på en 1,18 mm sikt. Den kritiska partikelstorleken, dvs. den största partikel som kan lämna våmmen, är 5,2 mm för kor. Huvudsyftet med projektet som detta examensarbete utgör en del av, är att studera effekter av olika grovfoderkombinationer (vall, vall-helsäd, vall-majs, vall-HP-massa) på träckkonsistens och på träckens innehåll av osmälta foderrester hos mjölkkor i tidig laktation. I detta examensarbete har ett urval av träckprover analyserats för partikelstorlek för att dels finna intressanta förhållanden mellan träckkonsistens, näringsinnehåll och partikelstorlek i träck, dels att analysera orsaker till variationer i träckegenskaper hos kor mellan besättningar. I studien ingick 32 gårdar som besöktes två gånger (förutom en av gårdarna som besöktes en gång) under stallperioden hösten 2004 till våren 2005. Grovfoderprover insamlades vid varje gårdsbesök. De grovfoder som ej var analyserade för näringsinnehåll av lantbrukaren, analyserades på Kungsängens Forskningscenter, SLU, Uppsala, med avseende på neutral detergent fiber (NDF), omsättbar energi (VOS) och stärkelse. Vid varje besök valdes fem kor i tidig laktation ut för individuell registrering av produktion, hull, renhet och träck. Träcken bedömdes med avseende på konsistens, pH och färg. Därefter blandades träckproverna från de fem korna för att analyseras med avseende på torrsubstans, NDF och stärkelse. Dessutom analyserades partikelstorleken i träcken genom våtsiktning och torrsiktning med påföljande bildanalys. Våtsiktning användes som ett första steg för att välja ut vilka av de 63 träckproverna som skulle analyseras med bildanalys. Alla partiklar längre än en centimeter och antal hela kärnor som var kvar på sikten räknades. Utifrån resultaten valdes totalt 15 prover ut med fem prover vardera i klasserna hög, medel respektive låg frekvens av långa partiklar. De 15 proverna analyserades sedan med bildanalys för att kartlägga spridningen av partikellängd. Förberedelser av prover inför bildanalysen bestod av följande steg; tvättning, frystorkning, torrsiktning samt inscanning. De inscannade partiklarna blev identifierade av bildbehandlingsprogrammet "ImageProPlus 4.5" (P. Nørgaard., KVL, Köpenhamn). Partikeldata från bildbehandlingen (partiklarnas individuella längd, bredd, area) lades in i SAS version 9.1. Siktefraktionernas individuella vikter från torrsiktningen och inscannade subprovers vikter lades in i en databas, som lästes in i SAS. Partikelfördelningen i ett träckprov åskådliggjordes med två typer av fördelningar, gammafördelning och ackummulerad fördelning. Den kritiska partikelstorleken i träcken är minst 2,36 mm, eftersom mindre än 5 % av träckpartiklarna återfanns på sikten med maskstorleken 2,36 mm på 12 av de 15 gårdarna, som ingick i studien. Metoderna torrsiktning och våtsiktning kompletterar varandra, då våtsiktning visar på de stora partiklarna i träcken, medan torrsiktning visar de mindre. Våtsiktning kan utföras på gården och är ett bra hjälpmedel. Bildanalys är ett redskap som fungerar mycket bra då man vill studera en kontinuerlig fördelning av träckpartiklarna. Kärnor som återfinns vid våtsiktning av träck, ger en indikation på stärkelsehalten i träcken (r = 0,83***). Träckens konsistens, ts-halt och pH kan användas som verktyg för att skatta antal långa partiklar i träcken. Träckens konsistens och ts-halt har negativa samband (r = -0,78*** respektive r = - 0,83***), medan träckens pH har ett positivt samband (r = 0,49†) med antal långa partiklar i träcken. Det finns ett positivt samband mellan träckens ts-halt och konsistens (r = 0,59*). Lös träck med ett högt pH-värde som innehåller många långa partiklar, tyder på en dåligt fungerande våm med ett lågt foderutnyttjande.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: mjölkkor, ko, träck, träckvärdering, våmfunktion, foderutnyttjande
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. of Animal Enviroment and Health
Divisions: SLU > Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Depositing User: Gunilla Jacobsson
Date Deposited: 19 May 2006
Last Modified: 18 Aug 2015 09:40
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/995

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics