Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Bodén, Axel and Högfeldt, Jacob (2006) Samordning inom den svenska hjortnäringen. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Bodén_och_Högfeldt.pdf

Download (202kB) | Preview

Abstract

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland. Tre organisationsformer analyseras, nämligen traditionell kooperation, internentreprenöriell kooperation och investerarägda företag. Analysen av dessa organisationsformer sker utifrån de båda ländernas rådande marknadssituation. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer i Nya Zeeland och i Sverige. Intervjuobjekten var utvalda hjortuppfödare och branschtjänstemän. Frågorna syftade till att få en bild av intervjuobjektens syn på näringen för att kunna applicera dessa kunskaper på de teoretiska organisationsmodellerna. Studien bygger främst på transaktionskostnads-, agent- och äganderättsteori. Teorierna används för att belysa skillnader i de olika organisationsformerna. Resultatet av studien visar att de nyzeeländska volymerna lämpar sig för traditionell kooperation med bulkvaran hjortkött. Sverige har svårt att med sina små volymer konkurrera med Nya Zeeland. Därför måste den svenska näringen, om den ska vara slagkraftig, eftersträva en vertikal integrering, där uppfödarna äger produkten så långt som möjligt i värdekedjan och därmed erbjuder produkter direkt till konsumenten. För att äga produkten genom hela kedjan krävs högre kapitalinsatser, vilket medför osäkerhetskostnader men även möjligheter till ökade intäkter. Studien visar att de organisationsformer, som vore lämpligast för Sverige, är den internentreprenöriella kooperationsformen och den investerarägda företagsformen. Båda formerna bygger på individuellt ägande. Sådant ger ofta incitament till ett ökat ansvarstagande för företaget. Ansvarstagandet uppkommer genom att uppfödaren i dessa system har investerat kapital och har en möjlighet att ta del av en framtida värdestegring på företaget. Det individualiserade ägandet minskar de agent- och äganderättskostnader, som uppstår vid samordning. Dessa ägandeformer har en potential att ge hjortnäringen en möjlighet att öka produktionen och utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: Hjortnäring, hjortkött, Nya Zeeland, samordning, organisationsmodeller
Subject (faculty): Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences > Dept. of Economics
Divisions: SLU > Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences
Depositing User: Jerker Nilsson
Date Deposited: 07 Feb 2006
Last Modified: 18 Aug 2015 09:38
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/867

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics