Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Karlsson, Niklas (2009) Älgbete och skogsskador på beståndsnivå. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Exarb_Niklas_Karlsson_rev090518.pdf

Download (1MB) | Preview

Abstract

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber. There is often a matter of scale when it comes to the relationship between moose population and damage. It is very different in local scale compared to regional scale. The damage will not necessarily be lower if the moose population is reduced during a short time period, but in the long term there is a relation. But it is still unknown how this relation works. The objective of this study was to establish the relationship between moose density and browsing in different forms in a smaller scale which includes only the stand. The study was performed during the spring 2008 in a radius of 100 km from Umeå. I studied the browsing and different damage in young pine forests (Pinus Sylvestris). I also counted droppings from moose to get an index of the moose density. 20 stands were inventoried with 30 plots in each stand. The results showed that fresh browsing on pine had a positive relationship with moose density. More surprisingly was that the browsing on downy birch (Betula Pubescens) had a strong relationship with moose density but not the browsing on silver birch (Betula Pendula). Damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark had only a small relationship with moose density. Like in earlier studies, my results showed a relationship that earlier browsed pines where vulnerable for browsing again. The reason could be explained with the accessibility and a better taste. My results also indicated that browsing on pine was not affected by the number of deciduous trees. Most of the deciduous trees in the stands had not yet reached such height so they could affect the development of the pines and that was a possible cause of this indication. I also looked at the most preferable tree height for the moose and the trend showed that moose density was higher in the range between 2,8- 4,5 meters. However the browsing was not higher in this interval. Sammanfattning (swe) Dagens moderna skogsbruk med trakthyggesbruk har gynnat älgstammen genom skapandet av hyggen som producerar rikligt med foder. Detta landskap kan i sin tur producera och hålla en stor älgstam. Med detta följer också konflikter med skogsägare i form av skador på främst tallungskogar. Betningen och skadorna kan resultera i glesa bestånd med nedsatt tillväxt och tekniska skador som toppskottsbete, stambrott och barkgnag. De tekniska skadorna kan ge stora barrmasseförluster och döda trädet. Hur älgskador relaterar till älgtäthet beror på den rumsliga skalan. Ser man över hela landet, är det ett svagt samband mellan storleken på älgstammen och skadenivån. Då betyder alltså skogens egenskaper, geografin och de lokala förhållandena mer. På lokal nivå kan det ett år bli omfattande skador och nästa år nästan inga skador alls, trots liknande älgtäthet. Om älgstammen minskas över ett område behöver det inte direkt resultera i minskad skadefrekvens. Ser man det över en längre tid så följer skadorna med älgtätheten, men det är ännu okänt exakt hur detta samband ser ut. För att kunna förvalta en älgstam på bästa sätt, utan stora ekonomiska förluster, behövs stora områden och flera markägare som tillsammans jobbar mot samma mål. Tilldelning och avskjutning måste anpassas efter stammens sammansättning och vandringar samt de betesskador som orsakas. Älgens och skogens tillstånd och utveckling är frågor som det behövs ökad kunskap om för att effektivisera förvaltningen idag och i framtiden. I den här studien har syftet varit att försöka hitta samband mellan älgtäthet, bete och återbete på beståndsnivå. Studien utfördes som en provyteinventering under våren 2008, i 20 bestånd inom 10 mil från Umeå, där betestryck och olika skador registrerades i tallungskogar. Samtidigt utfördes en spillningsinventering för att få fram ett index på älgtätheten. Tjugo bestånd inventerades med 30 provytor i varje bestånd. Resultaten visade att färskt bete på tall och på glasbjörk hade ett samband med älgtätheten, vilket inte betet på vårtbjörk hade. Skador i form av toppskottsbete, stambrott och barkgnag hade ett samband gentemot älgtätheten. Liksom tidigare studier kunde mina resultat visa på sambanden mellan tidigare betade tallar och återbete. Detta kan bero på att tidigare betade tallar blir smakligare och mer lättillgängliga för älgen. Mina data indikerade att betestrycket på tall inte påverkades av antalet lövstammar. Kanske beror det på att de flesta lövstammar inte hade uppnått sådan höjd att det skulle kunna påverka tallens utveckling. Jag undersökte också om det fanns någon viss beståndsmedelhöjd som älgen föredrog. Inget samband hittades men trenden visade att älgtätheten var högre i bestånd med en medelhöjd mellan 2,8- 4,5 meter, men betet var däremot inte högre i dessa bestånd jämfört med övriga bestånd.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: Älgtäthet, skogsskador, bestånd, återbete, survey-studie
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. of Forest Ecology and Management
Divisions: SLU > Faculty of Forest Sciences
Depositing User: Ann-Kathrin Persson
Date Deposited: 20 Aug 2009
Last Modified: 18 Aug 2015 10:16
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/3367

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics