Home About Browse Search
Svenska


Stehn, Ilona, 2008. Tecken på liv : mänskliga spår i staden. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

The City is filled with signs of life. It teems with human traces waiting to be discovered. Street art of different kinds prevails behind traffic signs, on posts and electrical boxes. Personally con-structed dogs guard roundabouts all around Sweden and small gardens spire underneath window ledges. In this work I want to identify these phenomena and find out what thoughts inspired these creations. My focus has been to interview creators I believe have wanted to contribute something positive to the city life. I call these expressions creative imprints.

I found pleasure in coming up with ideas and realising them with all interviewees. A few even mention enjoying the production more than the finished result. Some of the creators feel a sense of responsibility for the city and view it as an extension of their living room. Most of them want to spread joy and communicate with fellow citizens, by making contact, or making specific statements with the imprints. They wish to raise questions, confuse or surprise. Furthermore they provoke, comment and criticise how society and the city itself functions. Some aim to inspire other city dwellers to claim space.

The unused and forgotten places in the city – the "no man's land" – are common whereabouts for creative imprints. In those areas they interfere less, thus the imprints have a longer life span. Yet we also find them in more visible places, and often in the areas their creators frequent. Many of the interviewees have become inspired by the areas in which they move about. This way they can also enjoy and maintain their creations more easily.

Some statements emphasized the boring nature of the city. Few places offer mystique and ex-citement. There is a lack of spontaneity and playfulness in the city planning. There should be room for the unattractive and unplanned, places for citizens to be co-productive. The citizens, however, are considered to suffer from a certain lack of initiative on their part; they have been reduced to consumers of space. One of the interviewees points out that you are expected to consume if you occupy space in the city. Non-consumers are looked upon unfavourably. Since the commercial interests are evermore expansive – like the adverts splattered all over the city – some of the creators feel that they have the right to take up some space too.

Not everyone would take the initiative to produce creative imprints. Two of the male interviewees, both involved in street art, believe that it is more common for males to feel that they have right to the city space. One of them thinks females create imprints of a more inoffensive kind. Yet, in spite of differences in age and sex, there were also some similarities between the various people I interviewed. They were all older than twenty and I experienced most of them as Swedish middleclass. Several have some kind of artistic background. Some have experiences from staying abroad for several years - another reality than the Swedish one.

I found that the creators I interviewed really wanted to contribute something good to the city – making it more interesting and enjoyable. To counter the anonymity, as one of them formulates it and bring signs of life. The title Human traces is thus something more than just the creation of human hands. The human is also in the acts and thoughts around creative imprints. In contrast to the commercial in the background, the colourfully embraced lamp post on the front page, expresses this care for the city and its inhabitants.

,

Staden är fylld av tecken på liv. Det myllrar av
mänskliga spår som väntar på att bli upptäckta.
Gatukonst av olika slag sitter bakom trafikskyltar,
på stolpar och elskåp. Egenhändigt konstruerade
hundar vaktar rondeller runt om i
Sverige och små planteringar spirar under fönsterblecken.
Med denna skrift vill jag identifiera
dessa fenomen och ta reda på vilka tankar som
ligger bakom. Min inriktning har varit att intervjua
skapare som jag tror har velat tillföra någonting
positivt till stadslivet. Jag kallar dessa
uttryck för kreativa avtryck – en sorts spår av
mänsklig skaparlusta.
Jag fann en glädje i att komma på idéer och
genomföra dem hos alla jag intervjuade. Och
själva skapandet, att vara kreativ och göra, är
många gånger roligare än det färdiga resultatet.
Några känner ansvar för staden och ser den
som en förlängning av sitt vardagsrum. De flesta
vill glädja och kommunicera med stadens invånare,
genom möten eller förmedla någonting
med avtrycken. Som att väcka frågor, förbrylla
eller överraska. Eller att provocera, kommentera
och kritisera hur samhället och staden fungerar.
Och inspirera andra att ta plats i stadens
rum.
Stadens oanvända och bortglömda platser –
ingenmanslanden – är vanliga tillhåll för kreativa
avtryck. Där stör de mindre och därmed ökar
chansen att få vara kvar. Avtrycken återfinns
även på platser där de syns för andra att se och
i närheten av var skaparna rör sig ofta. De kan
ha spanat in platsen och inspirerats. Och är avtrycken
i närheten kan de se sina alster oftare
och lättare sköta dem.
Tankar som dyker upp om staden är att den är
tråkig. Få platser erbjuder mystik och spänning.
Och det saknas spontanitet och lekfullhet i planerandet
av staden. Det borde finnas plats för
det fula och oplanerade, och platser som lämnas
för medborgarna att medskapa och vara delaktiga
i. Samtidigt finns en brist på initiativ hos
medborgarna, de har reducerats till konsumenter
av rum. Om man befinner sig i staden förväntas
man också konsumera, konstaterar en av
de intervjuade. Köper man inget så är man inte
heller önskvärd. Eftersom de kommersiella intressena
får alltmer plats – exempelvis reklamen
som syns överallt ‐ så motiverar en del av
skaparna att de också har rätt att ta plats.
Även om alla skulle kunna göra kreativa avtryck
i stadens offentliga rum är de få som skulle
komma på tanken, konstaterar en av skaparna.
De intervjuade killarna som båda gör gatukonst
tror att det är mer vanligt att killar tar sig rätten
att ta plats i det offentliga rummet – de tror att
tjejer gör mer harmlösa avtryck. Trots skillnader
i ålder och kön fann jag ändå vissa likheter
hos de jag har intervjuat. De har alla passerat
tjugo år och jag upplever de flesta som svensk
medelklass. Flera har någon typ av konstnärlig
bakgrund. Några har erfarenheter av en tid utomlands
‐ en annan verklighet än den svenska.
Jag fann att de intervjuade verkligen ville tillföra
staden något bra ‐ göra den intressantare och
trevligare. Motverka anonymiteten, som någon
formulerar det och få ut tecken på liv . Titelns
mänskliga spår är något mer än skapat av människohänder.
Det mänskliga finns även i handlingen
och tankarna kring de kreativa avtrycken.
Framsidans kramade stolpe, omstickad och
mjuk, får i kontrast till reklamen i bakgrunden
gestalta denna omsorg om staden och dess invånare.

Main title:Tecken på liv
Subtitle:mänskliga spår i staden
Authors:Stehn, Ilona
Supervisor:Berglund, Ulla
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:kreativa avtryck, kreativitet, avtryck, gatukonst, offentliga rummet, demokrati, deltagande, medborgarmedverkan, stadsodling
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8564
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8564
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:?? 4086 ??
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:06 Nov 2017 07:47
Metadata Last Modified:06 Nov 2017 07:47

Repository Staff Only: item control page