Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Ek, Cecilia and Fors, Hanna and Mathiasson, Daniel and Persson, Ulf (2008) Parken och trädgårdarna vid Jordberga gods. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Parken_och_Trädgårdarna_vid_Jordberga_gods.pdf

Download (8MB) | Preview

Abstract

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834. Under åren 1839-1840 lät Carl Adam von Nolcken göra en stor ombyggnad av mangårdsbyggnaden; den ritades om i götisk stil av arkitekten Carl Georg Brunius och vändes 90 grader. I och med detta fick gården kontakt med och utsikt mot parken i söder. Efter detta anlades en ny infartsväg, så att man kunde nalkas slottet söderifrån och komma rakt mot corps-de-logiet. 1843 flyttades köksträdgården från att ha legat väster om den gamla ladugården till platsen väster om magasinet. Samtidigt anlades en fruktträdgård söder om magasinet. 1843-1844 anlade Carl Adam von Nolcken en trädgård norr om corpsde- logiet. 1844 byggdes ett orangeri. Under åren 1906- 1908 fick arkitekten Henri Glaesel i uppdrag att bygga om slottet. Det kom att bli i en stil som ligger senbarocken närmast. Henri Glaesels mer kände bror Edvard fick vid samma tid i uppdrag att gestalta om park och trädgårdar på Jordberga. Han ritade en landskapspark på Jordberga, men gjorde en mer formell barockdel närmast slottet. Då Edvard Glaesel ritade om parken och gjorde en köksträdgård söder om Magasinet, ritade han på södra och västra sidan om trädgårdsmästarbostaden in en fruktträdgård. Som skydd mot vinden hägnades fruktträdgården in med dubbla häckar mot öster och söder, och tredubbla häckar mot väster. Området söder och väster om Magasinet har i olika omgångar varit ute på arrende. Där, i Jordberga Slottsträdgård, har det odlats och sålts grönsaker, snittblommor, blommor till gravsmyckning och plantskoleväxter i stora mängder. Man har både levererat upp till slottet och fungerat som en vanlig handelsträdgård. Det var inte bara på friland som man odlade till försäljning. Av den stora mängd inglasade växthus, övervintringshus och vinkast som fanns i omgångar i Jordberga Slottsträdgård, förstår man att här odlades stora kvantiteter persikor, vindruvor och annat som kräver skydd mot den svenska vintern. En rad byggnader ingick när Jordberga slottsträdgård arrenderades ut. Den delen av anläggningen har genomgått två stora ombyggnationer, på 1840-talet och 1906- 08. Vid dessa har byggnader byggts, rivits och byggts upp på nytt. I uppsatsens avsnitt Byggnader vid Jordberga slottsträdgård reds det ut vilka byggnader som stått var, hur de sett ut och vilka namn och vilken funktion de haft. Intrycket av landskapsparken, som kom till dels under mitten av 1800-talet och dels under Edvard Glaesels överinseende i början av 1900-talet, har med tiden förändrats mycket. I nyplanterat skick kan intrycket ha varit mycket öppet och luftigt, men träden växte upp, och skapade en tätare, lummigare och mörkare park under 1900-talets första hälft. På 1920-talet var t.ex. entrévägen från söder kantad av rabatter och häckar som i sin tur omgavs av höga träd. Slottet var knappt synligt när man kom söderifrån. Också norr om slottet var det vid denna tid lummigt och tätt mellan träd och buskar. Till slut blev det alltför skuggigt också, inne i slottet, och den stora mängden träd var för skötselkrävande. Då Clara och Hans-Göran von Arnold tog över godset 1950, beslutade de sig därför för att fälla träd och glesa ut parken. Flera gångvägar togs också bort under deras tid. Färre anställda gjorde en rationalisering av parken nödvändig. När de nuvarande ägarna Catherine och Otto von Arnold tillträdde 1990 ville de öka skönhetsupplevelserna och berika den struktur som ändå fanns i parken. De har åter börjat plantera nya träd och buskar i parken. Detta har bl.a. skett i samband med Jordbergafestivalen som anordnades varje sommar 1993-2003. Trots många hundra år av historia att behandla så läggs störst fokus i uppsatsen på den "modernare historien". Från mitten av 1800-talet fram till våra dagar har slottet med hela dess tillhörande anläggning förändrats allra mest. Förändringar som man på plats fortfarande kan se, förstå eller känna av. Jordberga har varit ett gods under ständig utveckling vilket gjort att man inte dokumenterat alla tillägg så väl. Samtidigt har den ständiga utvecklingen varit en bidragande orsak till varför det, över 600 år efter sin tillkomst, fortfarande står där det står och inte har förfallit totalt. Parken har utvecklats över tiden där varje förvaltning har satt sin prägel. Några har tillfört nytt material och tagit större ytor i anspråk, medan andra har förenklat och glesat ut. Eftersom godset vid många tillfällen antingen har bytt ägare genom arv till en ny släkt, eller genom försäljning, så kan man tänka sig att man kanske inte alltid har hyst samma respekt för det som någon föregångare har lagt till. Ett exempel ser man på själva slottsbyggnaden. Den byggdes om i sin helhet i mitten på 1800-talet och bara 50 år senare fick den ett helt annat utseende. Om man gjorde så med huvudbyggnaden, hur ska man då inte ha behandlat parken? Jordbergas park har utvecklats och utvecklas fortfarande så mycket att det inte går att återställa den till dess "ursprungliga" skick. Det finns ingen tidsepok som kan sägas vara viktigare än någon annan, och om man ändå valde en sådan skulle mycket av det som är värden i parken idag gå förlorat. Därför är det bättre att göra blinkningar till det förgångna på några ställen i parken samt vårda parkens nyare tillskott på ett värdigt sätt. Samma plats som sprudlade av växtkraft och gjorde Jordberga i stort, och slottsträdgården i synnerhet, till en blomstrande anläggning har även i våra dagar en central roll i godsets försörjning. Moderna inslag, på en historisk plats, skapar möjligheter för Jordberga att hålla uppe glansen och fortsätta traditionen att i tidens anda utvecklas in i framtiden. Denna uppsats behandlar förutom det historiska, även till viss del samtiden och framtiden. I samtiden tas det upp sådant som upptäcktes och bekräftades under besök på Jordberga gods och i framtidsdelen ges förslag på hur man ska kunna fortsätta att utveckla godsanläggningen på ett sätt som är värdigt en anläggning av den här digniteten. En utveckling där man tittar bakåt men siktar framåt.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: trädgårdshistoria, trädgårdsrestaurering, Jordberga
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. Landscape Architecture
Divisions: SLU > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science
Depositing User: Cecilia Ek
Date Deposited: 11 Aug 2008
Last Modified: 18 Aug 2015 10:07
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/2752

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics