Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Olofsson, Kristofer and Liljebäck, Johan and Nilsson, Gustav (2008) Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Examensarbete_inom_Lantmästarprogrammet_sista1cs11.pdf

Download (797kB) | Preview

Abstract

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2. Partikelstorlek påverkar mjölkavkastning mätt i kg ECM. Större andel stora partiklar ger lägre avkastning på grund av lägre konsumtion. 3. Partikelstorlek påverkar fetthalten i mjölken. Större andel stora partiklar ger högre fetthalt. 4. Partikelstorlek påverkar proteinhalten. Större andel små partiklar ger högre proteinhalt. 5. Partikelstorleken påverkar antalet foderrelaterade sjukdomar i besättningen. Större andel små partiklar ger fler sjukdomar. 6. Partikelstorleken påverkar hullet på korna. Större andel stora partiklar ger magrare kor. 7. Partikelstorleken påverkar kornas förmåga att sortera fodret. Större andel stora partiklar ger mer sortering. Idén med denna undersökning kommer från rådgivare vid Skånesemin som vill ha en rekommendation för hur fördelningen av partikelstorleken bör se ut i en foderstat där bland- och fullfoder används. Det nya fodervärderingssystemet, NorFor, tar hänsyn till partikelstorlek vilket inte det gamla AAT/PBV-systemet gör. Att ha kontroll på partikelstorleken är alltså mer relevant nu än tidigare. Idag finns inga svenska rekommendationer för hur fördelningen mellan olika partiklar skall vara. De rekommendationer som finns idag är amerikanska och anses inte fungera med foderstater och fodermedel som vi har i Sverige. För att undersöka partikelstorleken i foderstaten har vi använt en "Penn State Forage Separator", på svenska kallad siktlåda. Siktlådan består av tre lådor som staplas på höjd. Den översta lådan har hål som är 1,905 cm, den andra lådan har hål som är 0,78 cm. I bottenlådan samlas det som är kortare än 0,78 cm. Bottenlådan har inga hål. Gårdarna har besökts i samband med utfodringen. Tre prover har tagits precis när utfodringen skett. Ett prov omfattar 1,5 liter. Provet lades på översta sållet och sedan skakades alla lådorna efter ett förbestämt mönster så att de små bitarna trillade ned genom sållen och de stora stannade kvar längst upp. När skakningen var avslutad vägdes innehållet på respektive såll/låda. För att kon skall fungera bra är det viktigt att det är struktur i fodret. Det måste finnas en del stora partiklar som kons matsmältningssysten kan bearbeta. Struktur i fodret ökar kontraktionerna i våmmen och stimulerar idisslingen vilket ger en ökad fermentering. Mycket struktur ger ökad idissling, idisslingen är absolut nödvändig för att få balans i våmmen. Den saliv som produceras vid idisslingen är buffrande vilket gör att pH i våmmen hålls uppe. Är det för lite struktur i fodret ökar passagehastigheten och kon blir sur i magen. Vomacidios och löpmagesomvridning är exempel på kostsamma ämnesomsättningssjukdomar som beror på andelen stora och små partiklar. Genom vår undersökning har vi kommit fram till en del samband mellan partikelfördelning och de sju ovan nämnda parametrarna. Sambanden är dock inte så starka att vi kan uttala oss med någon större säkerhet. Resultaten pekar dock på samma samband som finns i litteratur som berör ämnet vilket bekräftar våra hypoteser. Det starkaste sambandet finns mellan foderfraktioner och hull på korna. Mindre fraktioner ger fetare kor. Detta samband faller sig naturligt eftersom foderstater med mindre fraktioner ofta innehåller mer kraftfoder vilket ger en mer energikoncentrerad foderstat. Det är mycket mer än partikelstorlek i foderstaten som påverkar korna och mjölken. Vi har bara undersökt en av flera parametrar som påverkar produktionen. Gårdarna som besökts har haft antingen fullfoder eller blandfoder. Likaså har inhysningssystem, mjölkningssystem, utfodringssystem och skötsel varierat kraftigt mellan gårdarna. Det finns med andra ord många felkällor. Undersökningen ger en ögonblicksbild av produktionen på respektive gård. För ett säkrare resultat skulle flera besök på samma gård varit att föredra.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: Mjölkkor, foderfraktion, partikelstorlek, utfodring, penn state forage separator
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. of Agriculture - Farming Systems, Technology and Product Quality
Divisions: SLU > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science
Depositing User: Kristofer Olofsson
Date Deposited: 03 Jun 2008
Last Modified: 18 Aug 2015 10:04
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/2547

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics