Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The Kverneland Ecomat and The Ecomat Seeder has been tested in three different field
studies. All the studies were conducted on soils with different clay content during 2005 in Säby outside Uppsala.

In one of the trial spring ploughing with the Ecomat and spring ploughing and seeding with
Ecomat Seeder were compared with conventional autumn mouldboard ploughing and spring
mouldboard ploughing to conventional depth (22-23 cm). In this study the quality of the
seedbed, the number of emerged plants and weeds, the pentration resistance and the yield
were examined.

Shallow spring ploughing (10 cm) with the Kverneland Ecomat has shown to be a good
alternative to conventional autumn ploughing when growing spring crops. During the season
2005 tilling with the Ecomat resulted in a higher yield than conventional ploughing. In 2002-2005 the average yield for shallow spring ploughing was 4 percent higher than after
conventional autumn mouldboard ploughing and 10 percent higher than after spring mouldboard ploughing to conventional depth (22-23 cm).

In the other two studies, ploughing to different depth in the autumn with the Ecomat was
compared with conventional mouldboard ploughing and stubble discing. The crop in one of
the studies was restricted to winter wheat, and in the other it was restricted to spring barley. In these trials we examined the yield, the decomposition of crop residues, the presence of pathogens, the energy for fracturing and the specific draught requirement.

In the monotonous winter-wheat crop succession there were no significant differences
between tillage and the presence of fungi pathogens. In both trials there were positive
interaction between the tillage depth and yield. The deepest treatments with the Ecomat (17 cm) resulted in the same yield as with conventional ploughing.

I tre olika försöksserier har bearbetningsstrategier med Kvernelands Ecomat samt etablering
med Kvernelands Ecomat Seeder studerats.
Syftet med examensarbetet, som utfördes i pågående försöksserier, har varit att göra en
omfattande studie av vilken inverkan grund bearbetning med Ecomat har på biologiska
faktorer som ogräs och patogener men även dess inverkan på markfysikaliska faktorer såsom
aggregatfördelning, infiltration och penetrationsmotstånd.
Undersökningarna i examensarbetet utfördes under växtodlingssäsongen 2004-2005 på olika
platser på Säby gård utanför Uppsala. På försöksplatserna har lerhalten varierat från 16 % till
~40 %.
Efter sådd gjordes i försöksserien R2-5070 (3 försök) ”Ecomat som vårbearbetningsredskap”
såbäddsundersökningar där vattenhalt i såbädd och såbotten, aggregatstorleksfördelning,
såbäddsdjup samt höjdvariationer i såbädd och såbotten undersöktes. Efter uppkomst
bestämdes plantantalet i alla led samt även ogräsförekomsten. På de två försöksplatserna med
den högsta lerhalten gjordes sedan penetrometermätningar för att se de olika systemens
inverkan på penetrationsmotståndet i marken. Vid skörd mättes avkastningen, dessutom
gjordes bedömningar av mängden grönskott och stråstyrka. Efter skörd mättes
infiltrationshastigheten i trafiksulan i tre olika led, konventionell höstplöjning, konventionell
vårplöjning samt grund bearbetning med Ecomat/Ecomat Seeder
I försöksserierna R2-5073 och R2-5074 ”Ecomat som höstbearbetningsredskap i ansträngda
växtföljder” undersöktes förutom skördenivå även mängd patogener, mängd ogräs, halmens
nedbrytningshastighet, bearbetningsdjup, sönderdelningsgrad (aggregatsstorlek samt yta),
specifikt dragkraftsbehov, energiåtgång/ytarea på de lösgjorda aggregaten.
Resultaten från serie R2-5070 visar att den grunda vårbearbetningen ur avkastningssynpunkt
hävdat sig mycket väl mot bearbetning till konventionellt plogdjup. Medelavkastningen för
grund plöjning har under tiden försöksserien pågått varit något högre än för plöjning till
konventionellt plogdjup. Höstplöjning till konventionellt plogdjup har efter anpassad
såbäddsberedning och sådd gett den högsta andelen aggregat < 5 mm i såbädden och
därigenom det bästa avdunstningsskyddet. Grund vårbearbetning med Ecomat hade ett mindre
behov av efterföljande såbäddsberedning då det skapades en hög andel små aggregat redan
vid primärbearbetningen. Störst förekomst av ogräs fanns efter grund bearbetning med
Ecomat. Detta kan förklaras i att de bästa groningsförutsättningarna (tillgängligt vatten samt
ett fint bruk) funnits där. Generellt har en återpackning efter sådd gett skördeökningar.
Etablering med Ecomat Seeder har gett ett allt för grovt och luckert bruk vilket påverkat
skörden negativt. Med en återpackning i en efterföljande vältning har skördenivån höjts till en
likvärdig nivå som det konventionellt höstplöjda ledet.
I de led som bearbetats med Ecomat/Ecomat Seeder har penetrationsmotståndet i den
historiska ”trafiksulan” minskat jämfört med de led som bearbetats till konventionellt
plogdjup.
I försöken med ansträngda växtföljder kunde det i den ensidiga höstvete-växtföljden inte ses
några signifikanta skillnader i förekomst av fusarium, stråknäckare eller bladfläcksvampar. I
den ensidiga korn-växtföljden fanns en signifikant lägre svampförekomst i de två djupast
bearbetade leden jämfört med i de två grundast bearbetade leden.
Aggregatsstorleksfördelningen i serie R2-5073 visade att plöjning till konventionellt plogdjup
skapade den största andelen stora aggregat och att den högsta andelen små aggregat erhölls
från grund bearbetning med Ecomat. Lägst dragkraftsbehov per meter arbetsbredd hade
tallriksredskapet och lägst specifikt dragkraftsbehov uppmättes i det led som bearbetats grunt
med Ecomat.
I de ansträngda växtföljderna fanns det ett positivt samband mellan bearbetningsdjup och
skördenivå. De djupare bearbetningarna gav de högsta skördarna. I både höstvete och kornväxtföljden
har leden med konventionell höstplöjning avkastat bäst tillsammans med de
djupare bearbetningarna med Ecomat.