Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Ekman, Lars (2003) Hantering och lastning av nöt på gården. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Exjobb-12.pdf

Download (1MB) | Preview

Abstract

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003. The loading of 220 cattle were registered. Following were registered at each farm; loose or tied up cattle, floor, type and amount of litter on the alley floors, gates and other aid to direct the animals, noise and light conditions the angle of the loading ramp, material in ramp, and animal behaviour, especially slipping. The absolutely main reason why cattle balk is the appearance of the floor in the alleys. Very few farms used litter in the alleys where the animals should walk to the loading ramp. Many cattle slipped or balked on the floors who where too slippery or appeared uncommonly. Another main reason why the cattle stopped or balked if been tied up was that the animal was forced to jump over the dung channel and then slipped when landing on the other side. All animals from farms with tied up dairy cows were loaded directly from the ground outside the building without anything to reduce the angle of the loading ramp to the truck. All farms with specialised beef production held their animals loose in pens with slatted floor or deep bedding. However only 25 % of those farms had specially loading facility. Cattle walk towards lighter illuminated areas, they don't want to go into dark areas. The light conditions in the buildings and the truck can be used to make the loading easier. The truck and the alleys to the truck should be brighter illuminated than the box. In that way the cattle always walk towards brighter illuminated areas. Conclusions and recommendations: The angle of the loading ramp or loading stairs should not exceed 20 degrees and not 0 degrees. Reducing the loading angle closer to 0 than 20 degrees will make the loading easier. An easy way to prevent the cattle from jumping over the dung channel would be to bridge over the dung channel and then hide the bridge by litter. All alleys should be littered one or two days before the transport of the cattle. The litter then will be a little bit wet and get stuck to the floor and in that way give the cattle a good grip. SAMMANFATTNING En stor anledning till att nötkreatur stressas upp på sin väg till slakt eller vid hantering är lastning och lossning. Om det med enkla medel går att sänka stressen för djuren vid lastning bör detta göras. Inga tidigare studier har i Sverige genomförts angående hur och för vad djuren reagerar vid lastning. Målsättningen med detta arbete är att dels sammanfatta vilka anordningar och utrustning som används på gårdarna och vad som kan göras för att förbättra förhållandena vid hantering och lastning och dels hur man ska planera och bygga nya stallar för att minimera stressen vid hantering eller lastning. Det finns inte många litteraturreferenser som behandlar lastning av nöt. Den litteratur som finns visar att det finns vissa viktiga saker att tänka på för att minska stressen vid lastning. Att beakta är: ljud, ljus, golv, golvbeläggning, rörelser, färgsättning och rampvinkel. Ljudnivån bör hållas låg. Skrammel från grindar, pysande från hydraulpumpar eller skrik och rop bör hållas på ett minimum. Alla ljud som djuren inte är vana vid bidrar till att stressa upp dem i onödan. Ljuset bör vara lika överallt eller sådant så att djuren går mot ljusare områden. Inget bländande ljus direkt mot djuren får förekomma. Helst ska ljuset vara sådant så att det inte bildas skuggor där djuren ska gå. Golvet ska vara halkfritt. Detta kan åstadkommas genom att gjuta i fyrkants- eller hexagonmönster eller genom att lägga på något ytskikt eller lager av strö t.ex. halm eller spån eller motsvarande material som ger bra fäste. Detta material ska vara samma från box till bil. Helst ska det inte finnas någon form av hinder i golvet som t.ex. trösklar eller golvbrunnar. Personalen skall inte använda onödiga eller häftiga rörelser i närheten av djuren. Alla rörelser bör vara genomtänkta och menade att styra djuren åt rätt håll. Färgsättningen bör vara samma från box till bil. Helst ska väggar och golv inte byta färg då detta kan få djuren att rygga. Vinkel på bilens lastningsramp, rampvinkeln, ska inte överstiga 20 grader. Man kan istället för ramp även tänka sig att bygga en trappa. Studien genomfördes genom att åka med ordinarie transporter till slakt. Tre olika bilar i Uppsalaregionen användes för att kunna studera fler transporter på kort tid. Följande noterades vid varje lastning: antal djur/gård, ras, ålder, uppbundna eller lösgående djur, väggmaterial, golvmaterial, eventuell lastningsramp eller kaj och vad den bestod av, rampvinkel, hur stor andel av djuren som halkade och hur stor andel som halkade omkull. 60 gårdar besöktes och lastning av drygt 220 djur studerades. Urvalet av gårdar var helt slumpmässigt då meningen med studien var att kartlägga hur situationen var vintern 2002- 2003 då studien genomfördes. Ca 16% av gårdarna hade någon anordning för att underlätta lastning. De flesta mjölkkor lastades direkt från mark, utan någonting för att minska rampvinkeln. Den enskilt viktigaste faktorn för att djuren ska gå självmant är att de har fäste för klövarna. Detta medför att det är viktigt att golven fungerar som de ska och om det inte gör det att man vet hur man ska göra något åt dem. Det finns både dyra och billiga metoder för att förbättra ett gjutet golv. Billiga och ofta väl fungerande metoder är att strö med halm eller spån en eller ett par dagar innan flytten så att strömaterialet får suga åt sig lite fukt och få fäste mot underlaget. Man kan också grusa gångarna lite för att förbättra fästet. Dyrare metoder är att fräsa nytt mönster i slitna golv eller lägga på ett lager med material som förbättrar fästet för klövarna t.ex. gjutasfalt eller epoxymassa. I nya stallar kan man göra mönster i betongen från början genom att t.ex. borsta ytan med kvast eller trycka mönster med armeringsnät eller med peciella s vältar. Dessa mönster ger oftast ett mycket bra fäste åt djuren. Den absolut största anledningen till att djur halkade eller halkade omkull var att gödselrännan bakom uppbundna djur inte var övertäckt. Detta ledde till att djuren först ryggade och sen hoppade över rännan för att sedan inte få fäste med klövarna på det blanka betonggolvet på andra sidan gödselrännan. Därför är det mycket viktigt är att täcka rännan bakom det djur som skall flyttas med t.ex. kalvningsbrygga eller liknande. Ett sätt att få djuren att gå dit man vill är att utnyttja ljuset. Nötkreatur går mer gärna mot platser som är bättre upplysta jämfört med där dom befinner sig. Detta beteende går att utnyttja genom att t.ex. låta nattbelysningen vara på den dag djuren ska hämtas och på detta sätt skapa en ljus utgång för djuren att gå mot. Djurutrymmet i bilen skall vara ljust upplyst utan att blända djuren. I de flesta fall är belysningen i bilarna tillräcklig, men det finns tillfällen då det skulle kunna behövas bättre belysning. T.ex. ljusa dagar på våren då det blir stor skillnad mellan belysningen inomhus och ljuset ute. Ingången till transporten kan då upplevas som mörk. Gamla stallar med uppbundna djur innebär i allmänhet inget stort problem då djuren lastas bundna i grimma vilket medför att transportören ofta har bra kontroll på var djuren är och vad de gör. Ur arbetsmiljösynpunkt är det dock dessa stallar som är de sämsta då transportören ofta får ta emot mycket stryk i axlar och armar av djur som knycker med huvudet eller på annat sätt drar i repet till grimman. Det bästa vore om alla djur kunde lastas lösa och drivas upp på bilen. I stallar med lösgående djur bör det finnas lösa grindar som gör att djuren har en klar gång att följa och personer som handskas med djuren har något mellan djuren och sig eller kan komma undan bakom något. Lösa grindar gör även att det går bra att anpassa utlastningsgången till lastbilen. Helst ska det också finnas en dockningsenhet för lastbilen med en förhöjning av golvet eller en lastkaj. Genom att minska lastningsrampens vinkel blir det lättare för djuren att gå upp på bilen. Lastningsrampens vinkel skall vara högst 20 grader och aldrig mindre än 0 grader. Som slutsatser kan nämnas att viktigaste faktorn för att djuren självmant ska gå är att golvet ger ett bra fäste. Därefter kommer utan inbördes ordning; rampvinkel, ljus, ljud, tydlig drivgång, drivhjälpmedel och hantering. Att ranka dessa inbördes går inte då de påverkar varandra och att det därför kan vara svårt att skilja ut den specifika orsaken till att djuren ryggar, ofta är det flera samverkande orsaker.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: nötboskap, hantering, slakttransporter, lastning
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. of Agricultural Biosystems and Technology
Divisions: SLU > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science
Depositing User: Jenny Ericsson
Date Deposited: 12 Nov 2007
Last Modified: 18 Aug 2015 09:56
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/2017

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics