Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Wahlsteen, Eric (2007) Trädgården vid Tomarps Kungsgård. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
Trädgården_vid_Tomarp.pdf

Download (1MB) | Preview

Abstract

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594–1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om de skånska godsträdgårdarna under 1600-talet och att genom ny kunskap om Tomarp, sporra ägare och brukare att utveckla omgivande landskap. Till underlag för uppsatsen har tre källkategorier använts: arkivmaterial, dåtida trädgårdslitteratur och inventeringar på Tomarp. Arkivsökningarna har skett i Det Kongelige Bibliotek och Rigsarkivet i Danmark, i Lunds Landsarkiv och i Nasjonalbiblioteket, Riksarkivet och Statsarkiverne i Norge. På Lunds Landsarkiv har material återfunnits i Södra Åsbo Häradsrätts arkiv och Skånska generalguvernementskontorets arkiv. Den samtida litteraturen säger mycket om vad den tidens trädgårdar användes till och vilka växter som kunde finnas i dem. Ett urval har gjorts och litteraturen har i huvudsak varit tysk, dansk, holländsk och svensk. Metoden för att tolka ut moderna växtnamn från den prelinnéanska nomenklaturen har dels varit att utgå från modern litteratur med tolkningsförslag, dels att använda samtida, rikt illustrerad botanisk litteratur och jämföra okända namn med bilderna. För att finna ytterligare växter och för att förstå den gamla trädgårdens disposition har inventeringar på plats varit viktiga. Växter kan stå kvar relikt sedan 1600-talet även om sannolikheten är mycket liten, inventeringen har utförts under våren 2007. Arkivmaterialet rörande trädgården vid Tomarp har sin äldsta, tidsmässiga begränsning runt år 1680. Källor nämner Owe Giedde men varken texter, tryck eller bilder rörande trädgården finns bevarat från hans tid. Under 1600-talets andra hälft framstår en trädgård använd för underhållning, fruktträdsodling och grönsaksodling. Antalet träd uppgick till drygt 250; många av dem borde ha varit planterade redan under Gieddes tid (1614–1658) eftersom det talas om dem som gamla och utgångna. Giedde hade en humlegård, men den, likt alla fiskdammarna, var igenvuxen under 1600-talets senare hälft. Litteraturen visar att 1600-talets trädgårdar hade flera skilda delar med olika karaktär. De vanligaste trädgårdarna var lustgården eller blomstergården där växter odlades i parterrer för dess skönhets skull, köksträdgården där grönsaker odlades för matlagning, trädgården där fruktträd odlades och örtagården där läkemedelsörter, badörter och kryddor odlades. Det är rimligt att anta att dessa trädgårdar fanns representerade på Tomarp under 1600-talet, här kan ha funnits trädgårdar både för nytta och för nöje. De växter som nämns i arkivmaterialet rörande Tomarps 1600-talsträdgård är främst fruktträd: Malus domestica (äpple), Pyrus communis (päron), Prunus domestica (plommon) och Prunus armeniaca (aprikos). Övriga växter är Asparagus officinalis (sparris) och Humulus lupulus (humle), till detta nämns att det hade funnits utlägg för fröinköp löpande under åren. Det är inte rimligt att några av de växter som finns på Tomarp idag kvarstår från 1600-talsanläggningen. Dock finns det flera exemplar av äldre hassel (Corylus avellana) som kan vara från 1700-talets mitt. Den rikaste källan rörande växtmaterial är 1600-talslitteraturen och den har därför fått komplettera bilden av Tomarps trädgård. Sammanlagt framstår drygt 180 enskilda taxa som är relevanta för Tomarps 1600-talsträdgård. Dessa taxa utgör väl beprövade växter som funnits i landet en längre tid och inte de senaste introduktionerna. Den framtida förvaltningen av området för den gamla trädgården vid Tomarp bör ske med försiktighet och förståelse för skötselns konsekvenser. Fårbetning belastar kulturlagren i marken mindre än betning av kor och hästar, alternativt kan ytan röjas manuellt. Vid trädgårdsarkeologiska utgrävningar av området bör jordmassorna omhändertas så att relikta frön gynnas att gro; utgrävningen bör inte bara relatera till trädgårdens disposition utan även till att ta reda på relikt växtmaterial. Landskapet kring Tomarp sover sin törnrosasömn, men även om Tomarps trädgård har haft sin storhetstid finns all anledning att låta 1600-talet uppleva sin renässans. Tomarps 1600-talsträdgård bör kanske rekonstrueras – för någon liknande rekonstruktion finns inte i Skåne.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: trädgårdshistoria, Tomarp, Ove Giedde, växtmaterial
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. Landscape Architecture
Divisions: SLU > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science
Depositing User: Eric Wahlsteen
Date Deposited: 05 Sep 2007
Last Modified: 18 Aug 2015 09:54
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/1879

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics