Ex Student Archive




Home About Browse Advanced Search


Frank, Joakim (2007) Systemlösning för höstkalvning. Other thesis, SLU.

Full text available as:
[img]
Preview
PDF
820730_2007_19.pdf

Download (811kB) | Preview

Abstract

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är. Bygger man ett nytt stall vill man utnyttja det optimalt och ha en jämnare beläggning året runt. Har man ett befintligt stall med vårkalvning kan man utan större ombyggnader använda det till höstkalvning. Kalvgömman bör byggas större så att även större kalvar får plats och foderbordet bör kunna nås av kalvarna också. Kalvarna kräver även stor yta för att kunna röra sig fritt. Det stora merarbetet är nog att få korna att flytta kalvningen antingen fram eller tillbaka ett halvt år. Antingen får dom gå tomma ett år eller flytta dom successivt under antal år genom att släppa tjuren tidigare. Risken finns att man får stor spridning på kalvningarna. Peter Pettersson, Arvidsgård som både hade höst- och vårkalvning sa att om han hade tillräckligt med stall skulle hela besättningen kalva på hösten. Bakom det resonemanget ligger en tanke på ekonomin. För några år sedan var det ännu större skillnad på priset på kött under året och det var större chans att tjäna mer pengar på höstkalvning. Nu har slakterierna jämnare flöde på slaktdjur under hela året och kan inte hålla högre pris på vintern, som dom kunde göra för några år sedan. Visst finns det skillnader på slaktpriset fortfarande, men det kanske kommer att bli ett jämnare pris över året om några år? Kostnaderna finns ändå kvar. Är det ekonomiskt att ha köttdjursuppfödning med extra kostnader för stall och foder när de kan gå utomhus på bete året runt på andra platser i Europa? Nackdelarna med höstkalvning är att det är en dyrare produktion, på grund av en merkostnad i foder, arbete, halm och byggnader. Nackdelarna vägs upp av ett högre pris och en jämnare tillväxt. Arbetet blir jämnare under året. Det är inget fertilitetsproblem vid höstkalvning och man kan styra till viss del med att ha tänt längre i stallet. Min gård ligger söder om Hörby och är omgärdad av skog och åkermark. Här finns ett stall som har varit grisstall och som nu står tomt. Här är det tänkt att det ska bli djupströbädd, ett foderbord och skrapgång ute på gödselplattan med ett snedtak över. Där får det plats med 20 foderplatser. Grovfodret kommer att lagras på logen och framför foderbordet i den mån det går och resten bakom gödselbrunnen. Enligt kalkylerna är det en skillnad på 2755 kr i TB3 i tjurkalkylen till fördel för höstkalvning. Tittar man bara på skillnaden mellan dikorna går det minus med en skillnad på 1033 kr.

Item Type: Thesis (Other)
Keywords: höstkalvning, systemlösningar, köttdjursuppfödning, kalvar, slaktdjur
Subject (faculty): Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science > Dept. of Agriculture - Farming Systems, Technology and Product Quality
Divisions: SLU > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science
Depositing User: Jenny Ericsson
Date Deposited: 21 Jun 2007
Last Modified: 18 Aug 2015 09:52
URI: http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/1756

Actions (login required)

View Item View Item

Downloads

Downloads per year since May 2015

View more statistics