Home About Browse Search
Svenska


Germundsson, Carin, 2006. Strötorvsanvändning i djurstallar : en litteraturgenomgång. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
589kB

Abstract

Peat litter has been used in animal houses for a long time. Because of its good ability to absorb liquid and nutrients from the manure it can create a dry surface for animals and a valuable manure product. Through changes in agricultural practises the use of peat litter has diminished and is to a great extent replaced by straw, sawdust and cutter shavings although Sweden is rich in peat-findings.
The aim of this work was to summarize the presented knowledge about the used of peat
litter, techniques, advantages and disadvantages and to compare with other commonly
used litter materials. Articles on peat litter have been searched for in magazines, databases and books at SLU library. Visits to peat industries, interviews with peat producers and with peat researchers contributed to the material.
Peat is not a uniformly material. The best peat litter is the undecomposed Sphagnum
peat. This peat quality can absorb and hold liquid up to 12 times its own weight, 3-4
times more than straw. The ammonia binding capacity is 4 times better than that of
straw, i.e. between 1.5 % and 3.5 % per dry matter of peat. Ammonia volatilization from
animal husbandry is a great contributor to the total nitrogen deposition in nature. Deeplitter system with straw is, because of its active decomposition process, a greater emitter of nitrogen compared to peat and sawdust beds with slow decomposition rate. Peat manure leaks only small amounts of ammonia and it is not necessary to depose it before
spreading and it is easy to spread. In animal houses using peat as litter the air is fresher and healthier for both animals and humans because of lower air concentration of ammonia.
There are disadvantages with peat as litter. At moisture contents lower than 40 % there
is a strong increase in the tendency to produce dust. It is therefore recommended to use
peat with 40 to 50 % moisture content. The moisture pressure in peat beds is higher and
it can be necessary to increase ventilation and to have supplemental heat during cold periods.
The peat bed is sensitive to pressure; and the capacity to absorb and retain liquid,
diminishes with increasing load. The significance of mycobacteria findings in peat and
the potential production of mycotoxins in peat beds are unclear and needs further investigation.
Peat is suitable as litter for dairy cows, young cattle and pigs. There is evidence for less foot problem and less labour input in peat litter systems. Horses benefit from peat beds by less suffering from cough and foot problem. In Finland it is common to use peat as litter in broiler breeding because of good effect on chicken health and growth.
The peat manure is valuable and superior in nutrient content and as fertilizer. The ammonia losses from peat beds is low, the peat manure is easy to disperse and the nutrients is easy accessible for plants.
Accordingly, peat litter possesses many qualities suitable for a good litter. The few
negative sides can be compensated with technique. The unclearness about peat hygiene
needs further studies. Peat sold for use in animal husbandry should be analysed for peat
type, decomposition grade, moisture content and hygienic standard. Improved technical
solutions are needed for handling and storing peat litter in the farm. Channels for peat
trade and marketing are needed.
To calculate and compare the cost of different litter systems from this literature review, is difficult. The studies are not easy comparable. Also prices vary with place, local connections and personal labour inputs. The impression is though that about equal quantity of dry matter of peat and straw litter is needed in similar kind of bedding systems and the price difference between purchased peat and straw is marginal. The advantage of peat litter systems is its higher manure content of 1-3 kg nitrogen, lower ammonia emission, less storing need and manure that is easier to disperse.

,

Torv som strömedel i djurstallar har länge använts p.g.a. dess goda förmåga att binda
vätska och näringsämnen från gödseln och att skapa en torr djurmiljö och en bra gödselprodukt.
Genom jordbrukets omstrukturering har torvströanvändningen minskat och
andra strömedel som halm, såg- och kutterspån har ersatt trots att Sverige är ett av världens
torvrikaste länder.
Avsikten med detta arbete var att, utifrån en litteraturgenomgång, sammanställa fakta
om torvströ och dess användning, att belysa för- och nackdelar med materialet och att
jämföra med andra strötyper i mån av existerande jämförelsematerial. Som hjälpmedel
har lämpliga tidskriftsdatabaser och SLU biblioteket genomsökts på litteratur om torv.
Olika typer av torvverksamhet har inventerats genom besök, studier av hemsidor på nätet
eller genom intervjuer med ”torvmänniskor”.
Torv är inget enhetligt material utan finns i ett flertal kvaliteter. Som torvströ fungerar
bäst den svagt humifierade vitmossan, Sphagnum fuscum. Genom sin bevarade växtstruktur
kan den i torkad form suga upp och hålla vätska upp till 12 gånger sin egen vikt,
alltså 3-4 gånger bättre än halm. På grund av innehållet av huminsyror har torv lågt pH
och hög katjonbyteskapacitet och kan ta upp och reversibelt binda stora mängder ammoniakkväve
från urin och luft. Torvströ binder cirka 4 gånger mer ammoniak än vad
halm gör, eller mellan 1,5 och 3,5 % av torrsubstansvikten. Ammoniakutsläppen är ju ett
stort problem i lantbruket och just ströbäddar och gödsellager är stora bidragare. Detta
gäller halmbäddar som genom komposteringen släpper ut mycket kväve under stalltiden
och under lagring. Torvgödsel läcker små mängder ammoniak och behöver inte lagras
utan kan spridas direkt och är även lättare att sprida än halmgödsel. I stall med torvströ
är luften friskare genom lägre ammoniakkoncentration vilket har positiv effekt på både
djurs och människors hälsa.
Det finns också nackdelar med torv. Genom torvens tendens till kraftigt ökad damning
vid en torrsubstanshalt över 60 % rekommenderar man användning av torv med 50-60 %
torrsubstanshalt. Torvbäddens större vatteninnehåll medför ökat ventilationsbehov och
ev. värmetillskott under den kalla årstiden. Torvbädden är känslig för tryck. Vid belastning
av bädden kan dess vätskehållningsförmåga kraftigt försämras och till och med något
understiga halm- och kutterspånbäddens. Det finns också några frågetecken kring
förekomsten av mykobakterier i torvmaterialet, koliforma bakterier i liggbås för mjölkkor
med torvströ och fynden av potentiellt toxinbildande svampar i torvbäddar och dess
eventuella effekter på djurhälsan. Här behövs mer forskning!
Torvströ fungerar bra i mjölkkostallar med flytgödselsystem av skraptyp. Förekomsten
av fotproblem tycks minska. Ungnöt och slaktsvin går bra på blandad torv/halm bädd.
En speciell enhetsbox med torvbädd för smågrisar har funnits i över 10 år och visat sig
öka trivseln och minska hälsoproblemen hos smågrisarna. Den kräver dessutom mindre
ströarbete och är billigare att bygga. I hästboxar kan man också använda kvarliggande
torvbädd. Hästarna får mindre hosta och hovproblem jämför med vid användning av
halm och sågspån. Inom får-, get-, fjäderfä- och kaninuppfödning finns positiva erfarenheter
av torvströ men användningen är inte så vanlig i Sverige. Däremot är torv ett van4
ligt strömaterial i broileruppfödningen i Finland och man anser att kycklingarna håller
sig friskare och växer bättre på torvunderlag.
Torvgödselprodukten är värdefull och har överlägset högst värden på näringsinnehåll
och bäst kväveeffekt i odlingsförsök. Den läcker minimalt med ammoniak i stall och under
lagring, är lätt att sprida och näringen är lättillgänglig för växterna.
Torvströ har alltså många egenskaper som krävs av ett bra strömaterial. Det har några
negativa egenheter som kan motverkas eller kompenseras. Frågetecken kring torvmaterialets
hygien bör rätas ut genom vidare studier. Kvaliteten på den torv som säljs till
lantbruket bör deklareras när det gäller torvtyp, humifieringsgrad, vattenhalt och hygieniskt
innehåll. Bättre tekniska lösningar behövs för hantering och lagring av torvströ i
stallet. Försäljningskanaler bör upparbetas.
När det gäller åtgången på strömaterial och därmed kostnaden för olika strösystem, är
det svårt att genom litteraturgenomgång få någon klar bild av läget. Undersökningarna
är inte lätta att jämföra. Samma problem är det med priserna på strömaterial som varierar
med ort, personliga förbindelser och egen arbetsinsats. Ett intryck är dock att åtgången
på torv och halm, i lika stallsystem, är ganska lika mätt i mängd torrsubstans och
prisskillnaden mellan torvströ och köpt halm är ganska liten. Sedan tillkommer på torvens
pluskonto värdet av 1-3 kg mer kväve per m3 torvgödsel, mindre ammoniakutsläpp
i luften, minskat gödsellagringsbehov och mera lättspriden gödsel.

Main title:Strötorvsanvändning i djurstallar
Subtitle:en litteraturgenomgång
Authors:Germundsson, Carin
Supervisor:Ventorp, Michael
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete i lantmästarprogrammet / Sveriges lantbruksuniversitet
Volume/Sequential designation:2006:12
Year of Publication:2006
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:strötorv, djurstallar, tekniker, fördelar, nackdelar
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7728
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7728
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:11 Oct 2017 07:56
Metadata Last Modified:11 Oct 2017 07:56

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics