Home About Browse Search
Svenska


Johansson, Eva-Lotta and Råsmark, Charlotta, 2006. Staden i ord och handling. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
5MB

Abstract

What is a city? What do we mean when we describe something as urban? In what way should we build the city so that we can achieve a good environment for our own generation and for generations to come? These questions are constantly of interest and they are frequently discussed. It is also important to have considered these questions when working with city-planning.

This essay contains a description of and reflections about the recurrent questions in today's debate about the city and city-planning. The time period that is focused on is from 2001-2006. The debaters ideas about the city's soul and its purpose, how it should be built, how we build sustainable cities and the importance of competitive cities are presented.

The definitions of "city" and "urban" are studied closer. We show how "city" is defined by others and we present a definition of our own, one that is deliberately broad. We want to distinguish the notion of what a city is from the ideas about how it should be developed. Urban is a word that, from our point of view, can be used either as an adjective to the noun city, or as a description for a certain type of city structure and architecture. We think the first way is problematic. In the Swedish debate about the city, urban is a word that is often used carelessly, as if it is perfectly clear what kind of city you are referring to. Instead of using urban as a description of the characteristics of the city, you should try to actually describe the specific qualities you are referring to. As a description of a certain type of city structure and architecture, we think that "urban" works well.

With a discussion about the notions of nature and culture as a starting point, we argue that the city greenery doesn't need to have a certain character or expression to fit in with the urban environment. We also argue that it should be considered as a part of the city in the same way that buildings and infrastructure are. The planning of green areas must be an integrated part of city-planning and not considered a special case.

Influenced from a visit in Kalmar we discuss resemblances and differences between the Stockholm focused debate and the planner's reality in a middle-sized Swedish town. An important issue in the section about Kalmar is how to handle history and tradition as well as development and new thinking.

In the last section we discuss, in different ways, variation as a typical city characteristic and as a quality that we want to protect. We also criticize todays focus on competition and we discuss the advantages and disadvantages in planning.

,

Vad är stad? Vad menas med stadsmässighet? Hur ska
vi bygga stad för att uppnå en god livsmiljö för vår egen
och kommande generationer? Dessa frågor är ständigt
aktuella och debatteras flitigt. De är också viktiga att
ha funderat över när man tar sig an ett planeraryrke.
Detta examensarbete innehåller en beskrivning av
och reflektioner kring de återkommande frågorna i dagens
stadsbyggnadsdebatt. Den tidsperiod som behandlas
är 2001-2006. Med hjälp av debattörers egna ord
presenteras argument kring bland annat stadens själ
och syfte, vilken struktur den bör ha, hur man bygger
för en hållbar utveckling samt vikten av konkurrenskraftiga
städer.
Begreppen stad och stadsmässighet och deras betydelser
granskas närmare. Vi redovisar hur stad definieras
av andra och närmar oss en egen stadsdefinition
som är medvetet oprecis. Vi vill så långt som möjligt
skilja definierandet av vad stad är från åsikterna om
hur den bör utvecklas. Begreppet stadsmässig kan enligt
vårt sätt att se användas antingen som det adjektiv
som beskriver substantivet stad, eller som betecknande
för en viss stadsbyggnadsstil. Vi anser att det förstnämnda
användningssättet är problematiskt. Ordet används
ofta slarvigt, som om koncensus rådde kring vad
stad betyder. Istället för att använda stadsmässighets-
Sammanfattning
begreppet när man vill benämna stadens karaktäristika,
bör man anstränga sig för att beskriva de specifika
kvalitéer man syftar på. Som beskrivning av ett för vår
tid typiskt stadsbyggande tycker vi dock att stadsmässighetsbegreppet
fungerar bra.
Med utgångspunkt i motsatsparet natur-kultur argumenterar
vi dels för att stadens grönska inte behöver
ha en viss karaktär, ett visst uttryck för att passa in i
stadsmiljön, dels för att den ska ses som ett stadselement
precis som bebyggelse och infrastruktur. Planeringen
av det gröna måste vara en integrerad del av
stadsplaneringen, inte en särfråga.
Utifrån ett studiebesök i Kalmar beskrivs likheter
och skillnader mellan den Stockholmscentrerade
stadsbyggnadsdebatten och planerarens verklighet i en
medelstor svensk stad. Hanterandet av historia och tradition
kontra utveckling och nytänkande är ett viktigt
tema i avsnittet om Kalmar.
Avslutningsvis diskuterar vi på olika sätt variation
som en stadstypisk egenskap, och som en viktig kvalitet
som vi vill värna. Vi kritiserar också dagens starka
fokus på utvecklandet av stadens konkurrenskraft samt
resonerar kring hur man kan förhålla sig till planeringens
möjligheter och begränsningar.

Main title:Staden i ord och handling
Authors:Johansson, Eva-Lotta and Råsmark, Charlotta
Supervisor:Berglund, Ulla
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2006
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:stadsbyggnadsdebatt, stadsmässighet, stadsutveckling, stad, planering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8868
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8868
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:?? 4086 ??
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:16 Nov 2017 09:22
Metadata Last Modified:16 Nov 2017 09:22

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics